[vc_row][vc_column][vc_column_text css=”.vc_custom_1433094679577{margin-left: 120px !important;}”]Det finns saker vi inte vill se, veta av eller ens komma nära. Saker vi undviker för att det gäller sådant vi tycker är obehagligt i världen och i vår närhet. Ett tydligt exempel på det är när en vän berättade för mig att hon delat ett inlägg där det beskrevs hur en 10-årig flicka våldtagits och nekades abort på grund av tradition i landet det hände. Flickan skulle troligtvis inte överleva förlossningen. Annonsen kom från Amnesty och de bad om en underskrift för att uppmärksamma flickans fall. Hon noterade den låga uppmärksamhet denna delning fick på Facebook. Den resulterade i två delningar och ingen kommenterade.

Vad är det hos oss som gör att vi inte vill se det som är mörkt eller jobbigt i världen när det visas på TV? Vad är det som får oss att undvika att läsa artiklar om svält, död, krig och misär i tidningen? Detsamma gäller det obehag som många känner när någon i omgivningen blir arg eller ledsen. Varför vill vi försöka få dem glada igen, istället för att tillåta att de visar sina känslor.

Kan det vara så att vi inte vill se vår egna mörka sidor? Sidor vi kanske är mer eller mindre medvetna om. Vi kanske väljer att inte vilja se dem eller så är de helt omedvetna för oss och vi är inte intresserade av att ta reda på vilka de är. De är mörka för oss eftersom vi inte lyfter fram dem i ljuset. Vi undviker besvärliga känslor och tankar, både medvetet och omedvetet.

Om vi ser mörkret på TV blir vi på ett eller flera plan medvetna om oss själva och vill inte se mer. Vi vill inte bli påminda om det vi försöker undvika. Då är det mycket lättare att klicka “Gilla” på en Skapa dig en härlig dag -bild, eller en bild på en rolig katt.

Nu menar jag inte att vi ska vältra oss i eller älta elände. Vi kan heller inte bara gå med ett leende på våra läppar och låtsas som om solen skiner varje dag. Då missar vi poängen med att uppleva livet fullt ut. De sidor hos oss som är mörka eller våra så kallade skuggsidor är också en del av oss. Ju mer av de som vi kan välja att vilja se och dessutom acceptera, desto mer kan vi stå upp och se mörkret i världen och vara ett bättre stöd.

Jag är den förste att erkänna att jag många gånger tycker det är obehagligt att se elände på Tv:n men jag har lärt mig att ju mer jag inkluderar av hela mig desto starkare är jag i situationer jag tidigare undvek.

Det kan vara ett stort steg för många att ta. Speciellt när de aldrig tidigare har gjort det. Men ett första steg kan vara att läsa en bok i personlig utveckling, exempelvis Dina Sanningar. Du kan också välja att gå en kurs i mindfulness, yoga eller meditation. Det första steget är att du vill välja något annat.

Steget kan komma naturligt då du inte längre vill ha det som varit. När du börjar fråga dig varför du alltid känner som du gör i vissa situationer, varför du alltid upprepar samma mönster i relationer eller på arbetsplatser.

Är du redo att ta nästa steg?[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]